Artros
Den vanligaste orsaken till ledprotesoperation är artros, det vill säga ledförslitning. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar nästan alla med stigande ålder. Förändringarna framskrider ofta långsamt med åren. Vid artros försvinner mer brosk från leden än vad som förnyas. Ytan på ledbrosket skadas och kan slitas ut, varvid benen skaver mot varandra. Retningen orsakar irritation i synovialmembranet och det förekommer svullnad och stelhet. Kroppen kan inte läka skadat ledbrosk på egen hand. Besvären vid artros är en molande värk som blir värre vid rörelse och som ofta lindras vid vila. Även stelhet på morgonen och efter att du varit stilla länge är vanliga symtom.
RISKFAKTORER FÖR ARTROS
- Övervikt
- Arvsanlag
- Led- och ledbandsskador
- Felställningar av arm eller ben
- Arbete som medför hög belastning
När vi åldras försämras ledbroskets mekaniska egenskaper och ämnesomsättningen i vävnaderna. Dessa faktorer gör ledbrosket mer mottagligt för skador.
SYMTOM PÅ KNÄARTROS
- Artros i knät känns som smärta i knät. Knät kan värka när du går på ett hårt underlag, som asfalt. Du kan även ha molande värk i knät efter en joggingrunda eller promenad.
- Knäsmärtan kan hindra dig från att utöva aktiviteter där knät utsätts för stötar eller tvära stopprörelser. Exempel på sådana motionsformer är löpning, tennis, badminton och fotboll.
- När knäartrosen avancerar kan du få svårt att gå i trappor, speciellt nedför trapporna. Du kanske måste ta dig ner ett steg i taget med sidan först, som en krabba.
- Artros orsakar också stelhet i knäleden. Du kan inte längre böja benet på samma sätt som tidigare. Du kan inte föra hälen upp till sätet och kan kanske inte sträcka ut knät när du går.
- Eventuellt behöver du leta efter en bekväm sovställning och till exempel placera en kudde under knät för att slippa värken.
SYMTOM PÅ HÖFTLEDSARTROS
- Artros i höften gör att höften blir stelare. Du kanske får svårt att klippa tånaglarna, eftersom det är svårt att böja benet och du inte kan vrida höften i sidled. Det kan vara besvärligt att sätta sig i eller resa sig från en låg bil eller soffa.
- Höften gör ont, men smärtan känns ofta inte på sidan av höften, som man skulle kunna tro. I stället är värken lokaliserad till ljumskarna och den strålar ofta till låret. Värken kan till och med finnas i knät. Många av våra patienter kommer till mottagningen eftersom de har ont i låret eller knät.
- I de tidiga stadierna av höftledsartros känns smärtan vanligtvis under eller efter ansträngning. Allt eftersom artrosen fortskrider kan smärtan bli konstant.
- När brosket i höftleden försvinner kan benet bli kortare. Det i sin tur kan leda till att man haltar. Benet kan också rotera utåt så att tårna pekar utåt snarare än rakt fram.
RÖRELSE ÄR MEDICIN
Motion är den viktigaste behandlingen för artros, men motionsformer och aktiviteter som orsakar kraftiga stötar ska undvikas. Motion smörjer lederna på samma sätt som olja gör på gångjärn.
- Kom ihåg att din led inte är bruten och du inte heller kan själv orsaka en fraktur eller förvärra artrosen. Därför är det inte förbjudet att varken motionera eller bära tunga föremål. Alla aktiviteter som stärker dina muskler är bra för dig, om du bara kan utföra dem.
- Speciellt ledvänliga motionsformer är gång, cykling, vattenlöpning, vattengympa, simning, skidåkning och skridskoåkning.
- Gå till gymmet, om du kan. Träning i roddmaskinen och på cykelergometern passar de flesta. Att stärka lårmusklerna kan minska smärtan i knät, eftersom starka muskler minskar belastningen på knäleden.
- Stretching och övningar där man sträcker ut benen och armarna till exempel med ett träningsband aktiverar rörelsebanorna och motverkar ledstelheten.
Tillräcklig vila är en viktig motvikt till fysisk aktivitet.
LÄTTA PÅ BELASTNINGEN PÅ LEDEN
Övervikt är en stor riskfaktor för artros. Redan några kilos viktnedgång kan avsevärt minska risken för att drabbas. Enligt nuvarande kunskaper kan redan utvecklad artros inte botas eller stoppas med motion, men motion kan lindra symtomen, bland annat genom förbättrad muskelkondition och viktkontroll.
En god ergonomi är bra behandling för artros, eftersom till exempel arbetshöjden och sittställningen påverkar de flesta av oss varje dag under flera timmar.
Det finns ett stort urval av hjälpmedel för rörligheten, från häldyna till handledsstöd och från kryckor till rollator. Du bör lyssna på din läkare eller fysioterapeut för att få rätt stöd för rörligheten av hjälpmedlet.
LÄKEMEDELSBEHANDLING – VAD HJÄLPER?
Du kan få tillfällig lindring av läkemedelsfria metoder, såsom kalla eller varma kompresser eller kyl- eller värmegel. I tidigt skede kan smärtan även lindras med hjälp av värksalvor som kan köpas receptfritt på apoteket.
Förstahandsvalet av orala läkemedel är magvänligt paracetamol. Det orsakar inte lika stor påfrestning för tarmarna som regelrätta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, men har ofta bra effekt på smärtan. Om paracetamol inte hjälper kan du diskutera antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel med din läkare. Läkemedelskurerna är vanligtvis 7–10 dagar långa.
Läkaren kan ge dig en kortisoninjektion i leden ungefär tre gånger om året, vilket kan ge smärtlindring i flera veckor. Till skillnad från kortison är hyaluronat ett ämne som finns naturligt i kroppen. Hyaluronat administreras av läkare som en serie intraartikulära injektioner. Effekten varierar, men för många patienter ger en injektionsserie smärtlindring som varar flera månader.
Smärta i fingrarna kan behandlas med smärtstillande salvor som innehåller ett antiinflammatoriskt smärtstillande läkemedel. Vilosmärta behandlas ibland även med milda opioider, såsom kodein eller tramadol.
OPERATION
Om du inte längre klarar av att gå eller om din funktionsförmåga har tydligt försämras på något annat sätt och de ovannämnda behandlingarna inte hjälper, blir en ledprotesoperation aktuell.
Läs mer i avsnittet När är en ledprotesoperation aktuell?
Läs mer i avsnittet Vilken slags operation är en ledprotesoperation?